Test

Under min tidsfördrift på google hittade jag till smartson. Dem som håller på att testa det mesta och söker alltid nya testpiloter. Om du blir vald så får du testa en produkt under en period och sedan utvärdera den. Är det en dyrare produkt som en kamera så får du köpa ut den efter testperioden (om du vill ha den) Det jag skulle vilja testa mest är en 3D tv, men för tillfället så fanns inga men jag anmälde mig för att testa den nya Avensis. Det blir en väldigt trevlig sak att göra om jag blir vald.

VS

Rounders. En klassiker från ’98

Matt Damon spelar advokatstudenten Mike som i början förlorar alla sina pengar i hoppet om att vinna mer och fara till Las Vegas och bli storvinnaren. Men det räcker inte med att han förlorar allt, saker och ting blir bara värre när hans polare Worm lämnar finkan och är skyldig några bad boys massa pengar. Mikes tjej lämnar honom för att hon inte pallar hans lögner och Worm blir bara skyldig ännu mer pengar och försvinner när alla skulder blir hängandes på Mike.

Mike är väldigt bra på att läsa av sina medspelare med hjälp av små omedvetna rörelser som vi människor gör vilka avslöjar oss. Han är intelligent och tänker över varenda liten detalj i spelet. Jag undrar om han kunde klara sig lika bra om han spelade poker online. Han är nog en sån som skulle säga att det var bättre förr.

Filmen återspeglar verkligheten på ett väldigt enkelt sätt. Man flyter med och ingenting verkar otydligt eller svårt att förstå .Den är gjord så att även en okunnig(läs, inte pokerspelande) människa kan följa med i svängarna.

P.S: nu ska jag inte försöka vara rolig men Damon ser ut som en av Backstreet Boys i den här rullen.

The Twilight saga: Breaking dawn

Detta är nästsista stationen på Twilight resan. Efter tre filmer tycker jag fortfarande att första var bäst av alla, men så är det nog med allt. Jag var en av dem första som bokade biljetterna i min biograf(vilket var ren slump om jag får försvara mig) Även om jag har blivit äldre och mer klok sedan jag läst böckerna och en smula mer bitter (t ex har jag på riktigt börjat avsky Taylor Lautner och placerar honom i samma hatlåda som Penelopé Cruz – hennes nynna kan jag inte tåla i stora mängder) så kan jag inte bärga mig tills jag sätter min fot på biografen den 16 november. Alltså på med ”Edward bite me”- tröjan.

Utlåtandet då:

Jag har kommit till en punkt då jag faktiskt kan vara kritisk mot Twilight- filmerna. (Böckerna är fortfarande något av en helighet för mig. Visste ni förresten om att det finns mer 43 åringar än 13 åringar som tycker om twilight?) Om jag tyckte om filmen? 50/50! Den är lite för happy happy i början, lite för romantisk och ganska ointressant för min del. Först när saker börjar gå utför och allt slåss i spillror ,det är då det blir intressant och faktiskt värt att se. Jag tyckte väldigt mycket om den där miserabla, utmärglade Bella, hur hon,sakta, gav bort sitt liv till barnet som alla runt omkring henne ville förgöra. Slutet på hennes mänskliga liv var väntad och gjorde nog ingen besviken. Blodig och dramatisk.

P.S: Svårt för mig att förstå att Sverige har en korkad åldersgränssystem för filmerna. 11 eller 15- väldigt långt ifrån. 11,13,15 skulle nog funka bäst. Blod och Sex är för mycket för 11 år när dem är fortfarande barn och förstår knappt vad som händer sovrummet egentligen. Men när man är 13-14 då har dem ju vuxit till sig lite och samlat på sig lite mer ”erfarenheter” det är klart att dem kommer tycka att det är absurt att dem måste vara 15 för att se en sådan film.

Du tar ditt sista mynt, du hör hur den trillar ner därinne, maskinen är igång- pulsen ökar, händerna svettas, otåligheten är på bristningsgränsen. Pling, pling, pling – dina ögon vidgas, du tappar hakan en aning, det tar en stund innan alla sirener och lampor tar dig tillbaka till verkligheten – du har vunnit! Precis som den gången då Brad Pitt gav vinsten till en kvinna i en slotmaskin i Ocean’s filmen. Vem hade tackat nej till att vara i hennes sits? Skulle jag hamna på ett sådant ställe skulle jag nog hålla mig till automaterna en sådan dum-dum som jag är när det gäller kort.

Men vi bor i Sverige och inte i USA här finns ju inte Caesars Palace bakom hörnet utan dem som är spelsugna får vända sig till kära Casino online. Ändå blir jag lika fascinerad varje gång jag kollar på ett casino/ Vegas film, den där spänningen, brottsligheten, korruptionen och pengar, översmarta genier räknar sig till vinst i blackjack, rån - allt detta gör min fastspikad i soffan och utan att blinka sitter jag där tills texten börjar rulla.

Top 10

1. Oceans trilogy (Ett av dem bästa jag sett)

2. Casino

3. Casino Royale

4. Fear and Loathing in Las Vegas (den flummigaste jag sett)

5. National Lampoon's Vegas vacation

6. The Hangover

7. Rounders

8. Showgirls

9. 21

10. Hard Eight

Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet

När jag var liten brukade jag bläddra lite i Tintin albumen men endast tittade på bilderna utan att läsa texten för att mycket var bortom mitt förstånd i en så tidig ålder, jag skrattade mest åt hunden och hans roliga ansiktsuttryck. Många år har gått utan att jag har ägnat en tanke åt detta - ja Tintin lät bekant men inget mer. Men så såg jag trailern på bion för någon vecka sedan- Allt blev så nytt, plötsligt spännande och väckte min nyfikenhet samt äventyrslyst.

Följ med Tintin och Milou på äventyr den 28 Oktober. (En av dem få gångerna vi få se filmen före USA=)

The Three Musketeers

Jag har hört dem har berättelserna sedan jag var liten från min pappa eftersom dessa var ju hans favorit böcker. Men med åren har själva innehållet bleknat och endast deras namn etsades i mitt minne. Athos,Parthos,Aramis och D’Artagnan.

Jag hade inte en aning om att dem har gjort en ny film om dem förran mina vänner väl sa att vi skulle på bio och se den. Jag kollade varken upp vem som har regisserat den och vilka som var med och snacka om att jag blev överraskad. Milla Jovovich och Christoph Waltz jag såg nog ut som ett fån när jag insåg själv hur brett jag log när jag såg dem.

Filmen är lättsam och jag skulle kalla den ganska så rolig även om humorn är väldigt förutsägbar. Mina favoriter är dock Kungen och Drottningen av Frankrike- oh vad jag ville krama om dem bägge.

Harry Potter and the Deathly Hallows

Helt Episk!

Om förra delen var mer som en roadmovie som rörde mig till tårar så var den här ett helvetes jävla nagelbitare. Vilket mästerverk, vilken krig! Älskade varenda liten del.

Jag är en sådan som växte upp med böckerna, jag är i samma epok som böckerna och filmerna. Jag var 11 år när jag läste första och första filmen kom, därför känns allt väldigt riktigt och nära för mig. Även om serien har haft lite downhills som 5-6 delen (vilka för mig kändes lite odynamiska) så har dem två senaste lyft dem till skyarna. Det är väldigt svårt att få med Allt men den här gången har dem verkligen gjort boken rättvisa. Som min vän sa precis innan dem släkte – ”det här är sista gången” och det förstod jag när filmen var slut- slut på något stort och egendomligt.

HANNA

Blivit uppfostrad och tränad av sin far långt bort från civilisationen till att bli den perfekta mördaren och överlevaren. Allt för att hon en dag ska kunna hämnas på dem som har mördat hennes mor och letar efter henne för att eliminera.

Jag blir som förtrollad av dem isblåa ögon, henne blonda toviga håret. Saoirse Ronan är magisk. Hon har växt, blivit mer mogen och intressant. Filmen varvar snygg action med lite bohemisk tonårsmys. Hela kombinationen blir inte heller overklig som någon slags ”sexig-super-lönmördare” utan allt är så jordnära och till och med lite roligt på sitt eget sätt och man måste bara älska början och slutet.

Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides

Följ med Jack Sparrow i jakten på den mystiska Ungdomens källa. Ett otroligt äventyr som för honom mot nya horisonter. På resan ställs han mot sjöjungfrur, zombies, nya motståndare och dessutom den beryktade Blackbeard. Johnny Depp återvänder till sin ikoniska roll som Kapten Jack Sparrow i en actionpackad berättelse om sanning, förräderi, ungdom och död. När Jacks vägar korsas av en kvinna från det förflutna (Penelope Cruz), är han inte säker på om det är kärlek.

Red Riding Hood

Byborna av Daggerhorn har varit rädd för varulven i decennier, vilken förvandlas vid varje fullmåne. Genom att offra honom ett djur en gång i månaden har dem hållit honom i schack men vid varje blodrödmåne ändrar varulven på spelreglerna genom att ta livet av någon som står dem nära. Valerie blir rövad sin stora syster samtidigt som hon får veta att hennes föräldrar lovat bort henne till en rik man medan hon har hela sitt liv varit kär i en skogshuggare. Dem bestämmer sig att fly ihop men, i ett skrämmande ögonblick, varulven förändrar allt.

Dem kunde ha gjort vad som helst och levererade det här! Denna film var ett slöseri med tid. Förutom fina färger och härliga naturbilder var detta en örfil till sagan. Så besviken och grädde på mosen - det fanns ingen slut- jag var på väg att börja resa mig upp tre gånger mot slutet men det bara kom mer. Byn var plast, träden hade påklistrade pinnar av plast, bergen var gjort av plast och snön var frigolit. Det enda påkostade var bilder filmade med helikopter. Hade man kunnat göra ett returköp hade jag stått först i kön.

Water for elephants

Jacob Jankowskis öde kastar honom på ett skraltigt tåg som är hem åt Bröderna Benzinis spektakulära cirkus. För honom blir det både en räddning och en förbannelse.Föräldralös och urfattig - hans liv har inget mål och i början av depressionen var alla tredjeklassare på denna tåg glada över att ha ett jobb överhuvudtaget. Marlena, cirkusens ryttarinna var där för att hon blev kär i fel man, den stilige djurtränaren med ett mörkt sinne. Elefanten Rosie hamnade där för att rädda cirkusen men blev en börda när hon inte kunde dresseras. Slumpen avgjorde att alla tre möttes och det blev deras enda hopp om överlevnad.

Mina känslor skiftade mellan att bli helt varm och go inombords till arg och förbannad och till slut gråtfärdig. Den berör och gräver upp djurälskare i varenda en av oss. Robert Pattinsson är äkta, Reese Witherspoon är som en solstråle och mitt hjärta blödde varje gång elefanten blev slagen. Water for elephants är en fantastisk bok och filmen kom ut som ett mästerskap.

.

I am number four

Jag har inte gett den filmen så mycket uppmärksamhet när jag hörde om den – ”Oh, en till Percy Jackson film” tänkte jag och så var det inte mer med det. Men så fick jag ett sms av en vän som frågade om ville följa med imorgon o se den. Så där sitter vi och ingen av oss har någon aning vad den handlar om förutom att det involverar nå slags superpowers. En minut in i filmen och det brister för mig - jag kan inte hålla mig, jag måste gapskratta men så lyckas jag kväva den pinsamma fnitter för hur jobbigt är inte det när någon förstör hela stämningen i salongen, när bara en skrattar? Okej jag lugnar ner mig och visar lite respekt för det halvtomma salen.

Om vi spolar tillbaka lite, direkt när vi kom genom dörrarna till biografen - Öde. Det måste vara nåt fel med den filmen tänkte vi på en gång för annars brukar det vara rätt proppat  här vad än dem visar.
Hur som helst, allt drar igång såå segt och jag börjar nästan tappa hoppet om något action och ser bara en dum tonårsfilm med skådespelare som har passerat 25 och spelar sista året på High School. Varför måste allt utspela sig på High School så fort ”ungdommar” är inblandade. 

Halvvägs genom filmen har det fortfarande inte hänt så mycket och ingen av oss två tar den här på allvar längre utan vi fnittrar och viskar och garvar. Lite firepower får vi se i alla fall men det är endast bråkdel av det hela.

Sammanfattning av upplevelser: ”Oh my God vi måste gå och se uppföljaren! ”och för o citera min kompis  -”ja, om dem får pengar till en”

Då var vi här igen- Kathrine Heigl i ännu en komedi, börjar bli lite uttjatat även om jag inte kan sluta skratta åt henne. Gör något seriöst för engångskull men å andra sidan så kanske fick hon nog av Greys Anatomy forever.

Om filmen då: försök att sätta dig själv i samma sits som karaktärerna bli förälder över en natt. Inte fan vet jag vad jag ska mata bebisen med! Skulle säkert ge den mjölk och frukostflingor. Scary.

Men men, allt som allt så fick jag mig ett gott skratt och det kändes inte lika ensamt med den filmen framför mig.

Det här filmen var faktiskt som en chock för mig eftersom jag inte är någon fan av skräck och sådant men (nu ska inte vi vara feministiska) jag älskade när hon tog ut sin hämnd på dem där kräken! Älskade och jublade, fick samma känsla som när jag såg Hard Candy(den filmen rekommenderas varmt och har mycket högre budget än den här).

Filmen är så hemsk att man kan inte låta bli att tänka på om det här kunde hända någon av mina vänner, systrar eller andra bekanta av kvinnligt kön, helt ärligt- jag ryser av tanken.

P.S: alla våldtäkter borde straffas på samma sätt!